Close-up: Ashkan Fardost

Detta är det fjärde inlägget i ShareNodes artikelserie Close-up där vi kort möter och intervjuar personer som på olika sätt och i olika sammanhang har korsat vår väg.

Vad har hänt sedan sist, har din framtidsspaning tagit några nya vägar eller har du gjort några nya upptäckter?
Massor har hänt i form av både nya vägar och nya upptäckter. Ett spår jag grävt djupare och djupare i är hur mänsklig civilisation överhuvudtaget uppkommer, för att sedan kunna utröna hur en informationsteknologisk revolution som internet kan komma att påverka den.

Jag har satt sociobiologin som min utgångspunkt, det vill säga den vetenskapliga gren som försöker utröna kopplingen mellan vår biologi och utformningen av våra samhällen. Med de sociobiologiska glasögonen på mig har jag börjat kartlägga vår civilisations utveckling ur ett antropologiskt perspektiv, närmare bestämt hur människans meningssystem och moraliska ramverk förändrats över tid.

Sist men inte minst så försöker jag även titta på vilken roll skriftspråket, tryckpressen och elektroniska massmedier haft längs denna resa. Med detta som mitt analytiska ramverk kan jag sedan sätta in internet i mixen för att se vad det leder till. Som bonus kan man extrahera väldigt värdefull information om innovationsprocesser, företagskultur och ledarskap, bland annat.

Utifrån vad jag kommit fram till hittills så är det sannolikt att vi kommer behöva tänka i helt nya banor framöver gällande en rad olika saker som vi idag tar för givet. Demokrati, välstånd, integritet, med mera. Jag är optimistisk om att vi har alla chanser att spela våra kort rätt så att vi hamnar på rätt sida av historien och den enorma utvecklingspotential som står framför oss. Men för att göra det måste vi ge oss in i ett obekvämt experimentläge. Som individer, som företag, som nation, så att vi kan skörda frukterna på lång sikt!

Vilken är den vanligaste reaktionen du får från folk du möter, är det att framtiden är ett hot eller en möjlighet?Majoriteten av de jag möter har en väldigt sund syn på framtiden, internet och digitaliseringen. Teknologi i allmänhet och informationsteknologi i synnerhet är ju neutrala fenomen. Det är vår användning av teknologin—och våra reaktioner på användningen—som i sin tur avgör vilken uppfattning vi får av framtiden. Sedan att vi människor ur ett biologiskt perspektiv är samma varelse som vi varit sedan civilisationens begynnelse gör att det finns en stor grad av förutsägbarhet i utvecklingen. Därmed kan vi förvänta oss en rejäl dos negativa konsekvenser. Inte alltid nödvändigtvis på grund av onda uppsåt, utan oftare på grund av historielöshet och naivitet kring vad vi faktiskt ger oss in i. Men samtidigt kan vi också förvänta oss en kraftfull dos positiva effekter för att kloka och kompetenta smartskallar med en fungerande etisk kompass försöker lösa de utmaningar vi står inför. Och de lösningarna kommer förstås på sikt ge upphov till nya problem. Och så vidare. Konstant förändring. Konstant upptäckande av ny mark. Konstant anpassning till det nya. Det är ju det vi människor är bäst på. 

Som evolutionsbiologen och samhällsdebattören Bret Weinstein säger: ”Det är som om det är vår nisch —inte växterna, faunan och klimatet runtomkring oss, men självaste förändringen själv.” Och majoriteten av de jag möter fokuserar med enorm entusiasm på det positiva som vi kan skapa om vi kavlar upp ärmarna och aktivt blir en del av förändringen—istället för att sitta på läktaren och tjura. Det är bland det mest inspirerande jag vet!

Hur går det med författandet av din första bok? (Om meningen med att vara människa i internetåldern.)
Det rullar på väldigt bra. Titeln är inte bestämd ännu, men boken är under utveckling och kommer ges ut på Volante. Boken handlar om den mänskliga civilisationens uppkomst, vilken roll informationsteknologier har i dess utveckling och hur internet kommer påverka den. Fast med sociobiologin som axiom.

Djurarter som utvecklat civilisation långt före oss har mycket att lära oss. Myror och termiter är utmärkta exempel på detta, som varit civilisatoriska i 50 miljoner år. De odlar svamp som föda istället för att jaga, vilket gör dem till jordbrukare. Precis som oss. Jordbruk leder till ett överflöd av mat som frigör enorma mängder tid, eftersom alla individer inte längre behöver fokusera på föda. Med den nyvunna fria tiden blir invånarna istället specialister, tillhörandes olika sysselsättningskast. Precis som oss. De nyttjar gödsel och bekämpningsmedel för att få jordbruket att skala och bli effektivt. Precis som oss. De bygger städer som rymmer upp till flera miljoner invånare och som är indelade i olika sektioner för att uppfylla olika funktioner, såsom odling, avfallshantering, barnafödande, och så vidare. Precis som oss. De går ut i krig mot invaderande myrkolonier och individer offrar sina liv för sin koloni. Precis som oss. Förutom krig så bedriver de ibland byteshandel med främmande kolonier. Precis som oss. De fullständigt dominerar sina ekosystem så fort de får fäste. Precis som oss.

Ett av de mest spektakulära exemplen är myrarten Formica yessensis som utvecklat ett samhälle i Hokkaido i Japan. Samhället består av 300 miljoner arbetare och en miljon drottningar, bosatta i 45 000 myrstackar som är sammankopplade med underjordiska tunnlar. Vad dessa arter kan lära oss är att civilisation i sig är en evolutionsbiologisk kraft. Det är inte något heligt och unikt mänskligt. Det är bara en extremt sällsynt men extremt välfungerande evolutionär strategi som gynnar generna. Civilisatoriska arter beter sig mer som superorganismer. Där varje individ är rätt chanslös och värdelös. Men som grupp blir den hur mäktig som helst. Detsamma gäller oss människor. Nackdelen är att superorganismen inte har ett självmedvetande. Det är bara en stor, blind, expansiv zombie. Det är något vi människor måste acceptera. Istället för att försöka förtränga genom att skönmåla oss själva.

Det är här kraften av att ha sociobiologin som axiom blir kraftfull. Eftersom vissa antaganden kommer vara centrala och baserade på robust evolutionsteori. Till exempel att vi är produkter av evolutionen med ett biologiskt arv och inte ett blankt papper. Detta ändrar förstås analysen kring hur vår miljö påverkar oss.

Mänsklig civilisation bygger på tre fundament: överflöd av mat, tron på en högre moralisk makt och en informationsteknologi som låter oss ackumulera information över generationerna. Jordbruk, Gud och IT, med andra ord. Ändrar någon av dessa tre komponenter skepnad, så kommer de andra två behöva justeras. Och just nu befinner vi oss i ett skede där miljövariabeln IT håller på att ändras: internet har kommit och börjat fasa ut den gamla dominerande informationsteknologin. Miljön är radikalt ändrad. Och som alla andra arter måste vi anpassa oss. Radikalt. Och det är vad boken kommer handla om.

Vad ser du fram emot under 2019?
Två saker; Dels att få jobba vidare på boken. Samt att få se våra politiker här hemma och i Europa på något magiskt sätt riva upp Artikel 11 och Artikel 13 (numera Artikel 15 och 17, respektive) i det nya EU-direktivet om upphovsrätt, som nyligen röstades igenom i EU-parlamentet. På tal om att inte vara naiva och historielösa, och istället spela våra kort rätt så att vi hamnar på rätt sida om historien!

Close-up nr 4, 2019
/Ulrika Mandell