I ShareNodes artikelserie Close-up möter och intervjuar vi personer som på olika sätt och i olika sammanhang har korsat vår väg.
I denna Close-up får Katarina oss att reflektera över den omvärld vi lever i och för ett resonemang kring ständiga förbättringar och innovation.Katarina har en doktorsexamen i Innovationsledning från KTH och är utbildad civilingenjör. Hon har tidigare arbetat som innovationsstrateg och produktutvecklare inom fordonsindustrin. Sedan ett antal år är hon nu ansvarig för området innovation på Kairos Future. Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag och organisationer att förstå och forma sin framtid.När vi tidigare träffades fick Katarina oss att reflektera över den omvärld vi lever i och förde ett resonemang och en diskussion kring ständiga förbättringar och innovation.
Vad har hänt sedan sist, hur har din framtidsspaning påverkats av den pandemi som pågår runt omkring oss?
Det vi ser på Kairos Future är att, även om världen känns uppochner, så är det relativt få områden där allt ställts på ända. Inom de flesta områden handlar det istället om att bevaka hur de trender vi haft på vår radar i flera år antingen accelereras, bromsas eller viker av i någon riktning. Men de stora dragen består.
Med det sagt så kan det vara just en sådan acceleration som leder till ett skifte för den egna branschen eller organisationen. För oss på Kairos Future som företag, har pandemin givit oss anledning att uppdatera våra trender och arbeta aktivt med kunderna i att förstå konsekvenserna för dem. Men på det stora hela så är metoderna för framtidsspaning desamma. Och kanske viktigare än någonsin.
När du deltog vid vår nätverksträff så talade du om ständiga förbättringar och innovation. Förklara vad skillnaden är mellan dessa begrepp och varför innovation blir viktigare i vår snabbrörliga värld.
Den snabbföränderliga världen gör att tre typer av innovation blir viktig. Ständiga förbättringar är en typ av innovation, men man ska ha respekt för att den typen av innovation sker annorlunda än mer ambitiös innovation. Ständiga förbättringar kan göras som en del av ens vanliga jobb, medan innovation av typen nya tjänster eller produkter ofta behöver bedrivas som ett projekt.
Den tredje typen av innovation som ofta utmanar den egna organisationen eller har förmågan att skapa disruptiva skiften på marknaden. Den typen av innovation bör ske på ytterligare ett annat sätt med inblandning av färre personer. Möjlighetshorisonten, exempelvis grundteknik att bygga nya lösningar på, förflyttar sig snabbt framåt och med det kommer konkurrenterna med bättre erbjudanden och därmed konsumenternas förväntningar på funktioner och servicenivå. Saknas en innovativ förmåga är risken stor att snabbt upplevas som daterad. Det gäller både konsumentprodukter men också till exempel arbetssätt internt eller tjänster som erbjuds som offentlig aktör.
Du pratade om vikten av att förstå konsekvenserna av ett skifte, kan du utveckla vad menar du med det?
På Kairos Future arbetar vi mycket med trendspaning men det verkligt värdefulla vi hjälper våra kunder med är att förstå konsekvenserna av ett skifte för just dem. Att använda trenderna som input i en tankeresa som leder till en mer robust strategi eller nya innovativa erbjudanden som passar bättre med framtiden. Trenderna är inte så mycket värda om du inte också tar dig tiden att arbeta igenom vad de betyder.
Våra kunder jobbar inom stödfunktionerna ekonomi, lön, HR och IT. Hur ska de tänka kring innovation inom sina områden?
Det har ju blivit tydligare än någonsin för många att även interna arbetssätt går att innovera. Det har vi märkt inte minst med tanke på att så mycket av vårt arbete nu ska göras på distans. Onlinearbetsmöten som vi alla deltog i under januari månad var av mycket sämre kvalitet än de som bedrivs nu och det är tack vare innovation i arbetssätt – och naturligtvis tidigare innovation i bakomliggande teknik och digitala tjänster.Innovation kan vara både nya tjänster och produkter som du erbjuder någon annan men det kan också vara innovativa lösningar kring hur du tar hand om och utvecklar talanger, hur du bäst integrerar teknikinnovationer i det operativa arbetet, hur du kommunicerar utåt om din verksamhet eller hur du effektiviserar dina rutiner så att tidrapportering tar en tiondel av tiden. Listan kan göras lång och vi behöver göra upp med vår förlegade bild av att innovation alltid ska vara produkter och teknik.
Avslutningsvis, tror du att den pågående pandemin kommer att få kortsiktiga och långsiktiga effekter på innovationskraften i bolag och i så fall på vilket sätt?
Kris är en kraftfull drivkraft bakom innovation. Du tvingas till snabbare beslut, problem förs till ytan och medarbetare motiveras att engagera sig. Så på det stora hela tror jag det kommer vara positivt. Sen vet vi också från forskning att varsel och annan oro i organisationen påverkar den kreativa förmågan negativt. Så det kan nog svänga åt båda hållen. Det kan också bli lite av en vattendelare att de som verkligen slitit hårt med att hitta nya vägar fram i krisen kan få ett försprång jämfört med de som varit permitterade på deltid. Tid, experimenterande och snabba lärloopar är nycklar till innovation. Och de missar man i hängmattan.
Följ oss gärna på LinkedIn för senaste nytt
